Den goda sömnen

Sömn är nödvändig för människan och en god sömn likaså för en god hälsa. Med
komplementärmedicinska metoder kan man ofta förbättra en dålig sömn även om
man inte använder starka sömnmedel.
 
 
Sömnyheter NATURLÄKAREN Sömnstörningar Salusan som Valium?

Snarkning och andningsuppehåll

Länkar
 

 

 Sömnnyheter!

Vid föreläsningen om sömnen tar jag upp hur sömnen fungera med olika stadier och dess funktioner. Sömnen sker i återkommande cykler och ett av tipsen för en bra och effektiv sömn är att lära sig mera om dessa rytmer och på så sätt kunna utnyttja sovtiden på ett bra sätt. 
 

Sleeptracker

Vid sömnstörningar kan man med fördel göra en fullständig sömnutredning via ett sömnlab. Man sover då med registreringa av flera olika parametrar som blodtryck, hjärnvågor, snarkljud samt syremättnad i blodet. Det finns även en enklare metod för hemmabruk som kan användas vid en första analys eller för en uppföljning när man redan har genomgått en fullständig sömnanalys. Sleeptracker övervakar dina sömncykler och väcker dig när du sover lätt, eller i "rätt" sömncykel. Den är utformad som ett armbandsur men med funktioner för att även fungera som ett enkelt sömnlab. Det kan vara klokt i början av användningen att ha den vanliga väckarklockan på men på en relativt sen tid för vissa personer kan ha svårt att alltid vakna av pipet även om vanligen sker när man sover lättast. 

www.sleeptracker.com    Svensk leverantör: www.adactive.se/stindex.htm


Zenbev.

Zenbev är ett kosttillskott som är rikt på tryptofan. 
Pressinformation.
Du finner även en tabell över tryptofanrika livsmedel här:
http://www.helhetsdoktorn.nu/tipsv13.htm#Serotoninstärkande
Den som tycker att det är opraktisk och dyrt att äta större mängder av de livsmedel som nämns där kan utnyttja ett kosttillskott som är utvecklat av ett kanadensiskt läkarteam under ledning av Dr. Craig Hudson.
 Ordinationsmall


Kosttillskott med kliniskt visad avstressande effekt!
L-Theanin är ett ämne som ingår i grönt te och anses vara det ämne som ger te dess lugnande effekt. En ny dubbelblind, placebokontrollerad studie bekräftar nu theaninets avstressande verkan.
Pressrelease

Melatonin

Melatonin är ett hormon som bildas från serotonin och insöndras till blodet från tallkottkörteln i vår hjärna. Melatoninhalten i blodet är hög under natten och minskar när vi får ljus in genom pupillen. Det är inte tillåtet som kosttillskott i Sverige men många personer köper det utomlands där man kan köpa det på flertalet flygplatser som ett medel vid jet-lag. Vissa observationer har talat för att personer med låg melatoninproduktion har ökad risk att få vinterdepression. Andra undersökningar har emellertid inte bekräftat detta samband. Medlet används även vid olika former av sömnstörningar och kan skrivas ut på recept både under eget namn och som produktnamnet Circadin

Det första växtbaserade läkemedlet mot oro och sömnsvårigheter.
Neurol forte. Ordinationsmall Pressrelease

Sömnbesvär har alltid förekommit i historien och som med så mycket annat brukar historien upprepa sig. Därför kommer här först ett par artiklar ur "Naturläkaren" Nr 2 Mars 1935. Det ger ett perspektiv på sömnmedlens biverkningar. När det kommer nya sömnmedel lanseras dessa ofta som i det närmaste biverkningsfria men allt för ofta visar historien att så inte är fallet. Det vettigaste är att försöka stimulera och stärka kroppens egna system för sömn och avslappning.

Naturläkmedel med Valeriana
Valerina Forte, ett receptfritt naturläkemedel du lugnt kan använda utan risk för trötthet dagen efter.
Valerina Forte hittar du på Apoteket och i hälsofackhandeln.
Ordinationsmall

Mars 1935 NATURLÄKAREN Sida 3

VARNING FÖR SÖMNMEDEL
Av Dr. med.  Rheinländer.

 U nder det att ännu blott för några år sedan uppfinningen av allt starkare verkande sömnmedel prisades som framsteg och stordåd av kemin, göra sig nu allt fler, strängt kritiska röster bemärkta i fackpressen. Man varnar för sömnmedel överhuvudtaget och särskilt för en längre tids användning. Man fordrar, att sömnmedel endast skola få begagnas i yttersta nödfall och blott säljas mot läkarrecept.

För några veckor sedan utgåvo forskarna Polisch och Pause en mycket beaktad bok om sömnmedels missbruk, vilken på grundval av ett avskräckande antal förgiftningar eftertryckligt varnar för de faror, som åtfölja sömnmedelsmissbruk och i den tyska facktidskriften : » Die Medizinische Welt», 1934 Nr 30, skriver översta medicinalrådet Dr. Klöber om sömnmedelsanvändning:
  » Det är självklart, att ett sömnmedel, t. o. m. i riktig dosering, kan vara farligt och därtill kommer det faktum, att sömngivande medel sig innebära faran av vana. För morfinderivaten har man för länge sedan tagit hänsyn till detta missförhållande och i stort sett avkopplat dess verkningar genom energisk lagstiftning i alla kulturländer. Annorlunda är det med de lugnande och sömngivande medlen.»
  Sömnmedelsanvändningen för med sig trenne faror: den akuta förgiftningen, dcn kroniska förgiftningen
och vanan, den s. k. sömnmedelspassionen.
Den akuta sömnmedelsförgiftningen är mycket svår, även vid intagningen av föreskrivna mängder, till följd av giftets långa vistelse kroppen. T. ex, veronal, ett av de vanligast förekommande sömnmedlen, kvarstannar 7-9 dagar i kroppen och avsöndras sedan oförändrat. Man kan därför lätt räkna ut, att giftmängden dagligen ökas i kroppen; därtill bör betänkas, att redan 3-5 gram av detta gift kan medföra döden.
  De vanligaste förgiftningssymtomen äro: hudutslag i alla former, rodnad, uppsvällning, klåda, håravfall, blåsbildningar och nagelsjukdomar. J svåra fall tillkomma feberaktiga hudsjukdomar, som ha stor likhet med mässling och scharlakans feber.
  Ytterligare förgiftningssymtom äro smärtor i lederna, hudblödningar, blod i urinen, äggviteurin, astma, diarré, illamående, kväljningar, huvudvärk, svindel, matthet och förlamning.
  Vid kronisk förgiftning träda enstaka av de ovan nämnda tecknen i förgrunden. Men härtill komma även: ett ihållande rus, allmän andlig och kroppslig svaghet, apati, osäkra darrande rörelser, slapphet och kramp i likhet med epilepsi. Alla sömnmedel angripa den värdefulla nerv- och hjärnsubstansen och orsaka yrsel. Utom fortskridande förslöande och svagsinhet är sömnmedelsmissbrukets betänkligaste följd en tilltagande demoralisation, ett sedligt urartande. Andligt högtstående och förut högt aktade personer förlora plötsligt all sedlig stadga under sömnmedlens inverkan och kunna bli häjdlösa driftmänniskor och förbrytare. Och härmed ha vi nått sömnmedlens värsta fara  - vanan. Det finnes en sömnmedels passion likaväl som en morfinpassion. I facktidskriften »Munchener Medizinische Vochenschrifts» januarinummer 1935 berättas sålunda om ett fall från en universitetsklinik, där en 44-årig tjänsteman räddningslöst hemföll åt bromural. Slutligen gick hans passion så långt att han förskingrade några tusen Mark av anförtrodda medel för att kunna anskaffa detta sömnmedel och på så sätt störtade han sig och sin fru  i fördärvet. Bromural anses vara det oskyldigaste av alla sömnmedlen! Man kan därför lätt tänka sig hur mycket farligare dc andra, ojämförligt starkare, sömnmedlen då  måste vara.
  Under det att moirfinpassionen bekämpas internationell, ja t. o. m. av Nationernas Förbund, tar man ingenstädes itu med den inte mindre farliga sömnmedelspassionen. Overksam  åser man hur människor så småningom duka under av sömnmedel. För den, som en gång hemfallitåt sömnmedelsmissbruket, går det som alla andra passionerade: han är haltlös, t. o. m. avvänjningskurer och de allra bästa föresatser gagna inte, ty hans energi  är undergrävd.
  Dag för dag ökas sömnmedelsdosen, plågorna förvärras dlagligen och allt större och större mängder behövas för att bedöva nerverna för några fattiga timmar - och så går det oåterkalleligen mot avgrunden. Framför avgrunden är det enda steget framåt ett steg tillbaka - tillbaka till de naturliga nervmedlen!
SÖMN OCH SÖMNLÖSHET.
Av Hom. läkaren Arnt H. Schöne, Kristianstad, Norge

  Jag skall härmed i denna artikel helt kortfattat söka göra reda för sömnens egenskaper, och först då den fysiologiska d. v. s. den rent lekamliga sidan av saken.
  Tyvärr har vetenskapen tills dato icke kunnat giva någon helt tillfredsställande förklaring på det fenomen vi kalla sömn. Många hypoteser ha visserligen uppställts, men ingen av dessa har ännu kunnat tillfyllest bevisas vara riktig. Den mest utbredda teorin  går ut på att människan narkotiserar sig själv och som resultat härav insomnar. Man blir trött under dagens  arbete och efter hand samlas i kroppen ett »trötthetsgift», som genom blodet inverkar på organismen. Detta trötthetsgift verkar som narkos. Alltså tillreder man dagligen sitt eget sömnmedel eller narkotikum. Sömnen skulle således vara följden av någon slags självförgiftning. Detta gift har man visserligen ännu ej lyckats finna. Likväl har man hunnit så långt att man hos personer, som haft ett hårt arbete, kunnat påvisa vissa giftiga substanser, men en nöjaktig analys av detta »trötthetsgift» har man tills dato icke lyckats få till stånd. En tid hade man den uppfattningen att det under arbetet bildades mjölksyra i organismen och att denna skulle vara orsak till sömnen. Det har emellertid visat sig att denna hypotes icke håller streck. Sålunda kan man exempelvis finna människor som, trötta till döds, likväl inte få en blund i ögonen, medan å andra sidan människor, som aldrig på något sätt anstränga sina krafter till det yttersta med intensivt arbete och som det till trots reda sig med relativt lite sömn och befinna sig väl därvid. Vare hur som helst, tröttheten spelar likväl en icke obetydlig roll, men även andra orsaker spela in.
  De lärde ha sålunda länge tvistat om, huruvida hjärnan under sömnen har ökad eller minskad blodmängd. En viss grad av hjärnanemi anses dock nödvändig för sömn. På vilket sätt sker nu denna reglering av hjärnans blodmängd? Samt vart tar det blod vägen som eljest, i vaket tillstånd, cirkulerar i hjärnan? Vi veta, att inälvorna rymma så mycket blod att människan s. a. s. kan förblöda i sig själv. En stöt i underlivet kan framkalla det tillstånd som kallas chock och som vanligen ledsagas av mer eller mindre medvetslöshet, beroende på att inälvornas blodkärl överfylles med blod, vilket icke kommer den övriga organismen, alltså ej heller hjärnan, till godo. Människan kan alltså faktiskt för blöda i sina inre organ och det utan yttre våld, såsom sårskador o. d. Men icke endast våra inre organ utan även hudsystemet kan i sig upptaga stora mängder av blod. Det är mycket sannolikt, att ett utvidgande av hudsystemets blodådror är en av orsakerna för erhållandet av en sund och djup sömn.
  Alltså kan man »förblöda» under sömnen inte blott i sina inre organ utan även i huden. Som synes av ovanstående kunna många orsaker spela in. En viktig sådan, som jag vill omnämna, är hygienen, sömnens hygien. Man skall bl. a. undvika att ha sådana kläder som utöva tryck på halsen och hindra blodavlopp från hjärnan. Vidare är det viktigt att man ligger lagom högt med huvudet, vilket underlättar blodomloppet. För övrigt må man undvika alla kläder som utöva tryck på huden för att blodkärlen skola kunna fritt få utvidga sig och den temperatur vi på detta sätt uppnå, kan ytterligare förhöjas med tillhjälp av passande täcken eller ev. filtar, som försäkra oss om den behagliga sängvärme vi anse nödvändig för erhållandet av sömn.
  Jag har härmed redogjort för två teorier, som försöka att klargöra sömnens orsaker. Som det emellertid inte endast är de rent kroppsliga förhållandena, som spela in utan  även själsliga moment kunna inverka, vill jag övergå till dessa. Själsliga moment äro av stor betydelse för såväl sömn som sömnlöshet. Innan jag kommer närmare in på den psykiologiska teorin angående sömn, vill jag först med ett par ord vidröra det fenomen vi i dagligt tal benämna: Uppmärksamheten. Låt oss antaga, att vi sitta på teatern och se en dålig pjäs. Vi bli uttråkade, och till följd därav kan t. ex. hända, att man antingen överraskar sig själv med att sitta och tänka på någonting helt annat än det man har för ögonen eller också kanske man kämpar en mer eller mindre hårdnackad kamp med sömnen, ja, man kanske rentav somnar till då och då. Försöket att koncentrera sin uppmärksamhet på något, för vilket man icke har intresse framkallar hos de flesta människor ett behov av sömn. Så mycket är säkert, att uppmärksamheten fordrar affekt d. v. s. vårt tankeliv måste vara koncentrerat på en viss sak för att denna skall förmå fånga vårt intresse och giva en viss förströelse. Ett exempel på koncentration: försök att samtala med en förälskad man om riksdagsvalet. Han kommer att svara likgiltigt och högst ointresserat därför att hans tankeliv svävar på ett helt annat plan. Beror däremot samma tema för en man som umgås med tanken att bli riksdagsman och ni skall finna att hela hans uppmärksamhet koncentreras på detta ämne. Försöka vi med all makt att samla vårt intresse, att koncentrera vår uppmärksamhet på en viss sak som är oss komplett likgiltig, är vårt försök dömt att misslyckas. Det uppträder nämligen mycket snart ett symtom som röjer att vi inte äro med på noterna: vi börja att gäspa. Betydelsen av denna funktion består i att vid den kraftiga inandning som ledsagar gäspningen lungorna utvidgas, varvid ett tryck uppstår på de blodådror som hava till uppgift att föra blodet från huvudet och på så sätt motarbetas den hjärnanemi, som orsakar sömnigheten. Gäspningen är alltså ingalunda något medel att frambringa sömn, Tvärtom är det en reaktion som går ut på att avvärja den sömn, vi för ögonblicket icke ha anledning att giva oss hän i. Jag kommer för övrigt senare tillbaka till detta kapitel och det inflytande uppmärksamheten har på sömnen.
(forts. i aprilnumret) 

Hälsohemsbehandlingen vid sömnstörningar beskrivs bl. a. i boken
"Tallmogårdens väg till hälsa" av Dr Karl-Otto Aly varur följande text är tagen:
Sömnstörningar

Sömnstörningar tillhör den moderna människans vanligaste hälsoproblem. Regelbunden djup och avspänd sömn nattetid är en viktig förutsättning för god hälsa och kroppslig och själslig återhämtning. En mera långvarig sömnstörning är ett allvarligt hälsoproblem som inte lättvindigt kan lösas med konventionella sömnmedel. Den är ett symtom på djupare liggande störningar som i regel kräver mera djupgående lösningar och ibland omfattande förändringar livsstilen.
 

Orsaker
Det finns många orsaker till och olika typer av sömnstörningar. Vissa människor kan ha svårt att somna, de kan ligga klarvakna länge. Andra kan somna relativt lätt men vaknar sedan ofta och sover ytligt och oroligt och känner sig föga utvilade på morgonen. Orsakerna till sömnstörningar är oftast psykiska och hänger samman med levnadsvanorna och livsstilen. Der kan vara förändringar dygnsrytmen, skiftarbete, resor, nya arbetsuppgifter, skilsmässa och död av nära anhörig. Skadlig stress - för stora krav både hemma och i arbetet liksom understimulerande arbetsuppgifter, oförmåga att kunna koppla av dagens problem samt ekonomiska och familjåra svårigheter kan också utlösa och under- hålla sömnproblem.
Även gravare psykiska störningar, t ex depressioner kan medföra sömnlös het. Mera sällan ligger organiska orsaker bakom besvären. Smärtor t ex från rygg eller nacke, huvudvärk, vadkram er, ledsmärtor o d kan givetvis försvåra insomnandet och göra att man vaknar ofta. Sådana bakomliggande organiska sjukdomstillstånd kräver naturligtvis sin behandling lika väl som de bidragande psykiska stressfaktorerna och livsstilen.
När det gäller livsstilen så finns det många riskbeteenden. Bristen på stimulans i familje- och arbetslivet kan leda till att man väljer andra mindre naturliga sätt att stimulera sig. Kaffedrickning, särskilt på kvällen, kan störa sömnen. Överdrivet alkoholbruk leder ofta till sömnstörningar, detsamma gäller vissa stimulerande mediciner. Även regel bundet bruk av sömnmedel kan paradoxalt nog ge sömnbesvär då de ger mera av narkos än vilsam och rekreativ sömn. Många söker sin stimulans genom överdrivet TV- och videotittande och ser då gärna "spännande" upphetsande vålds- och äventyrsfilmer. Denna passiva stimulans leder knappast till denna turliga fysiska trötthet som är en förut sättning för god och vilsam sömn, snarare sätter den igång tankar och känslor som kan vara svåra att stänga av" när det är dags för nattvila.
Buller och kontinuerlig hög och eggande bakgrundsmusik kan också vara sömnstörande faktorer. Att äta sent och då äta tung och fet, starkt kryddad mat kan också störa nattsömnen. Brist på naturligt tröttande motion kan också bidra till sömnbesvär. Rökare sover sämre än icke-rökare. Ett bullrigt dåligt ventilerat och för varmt sovrum, en snarkande make, en dålig säng och mycket annat (som kan åtgärdas) kan beröva oss den naturliga sömnen.
 

Behandling
Vad kan man då göra för att få en god och utvilande sömn? Organiska sjukdomar bör behandlas med hänsyn till orsaken. Psykiska problem och konflikter måste bearbetas och om möjligt lösas, ofta med psykologhjälp. Avspännings övningar, t ex meditation eller autogen träning mitt på dagen och före sängdags är av värde.
Stressfaktorer bör om möjligt åtgärdas, ev måste man byta arbete..
Regelbunden motion, "väckande" morgongymnastik och gärna en lugn kvällspromenad rekommenderas. Sovrummet bör vara ljudisolerat (helst ligga inåt gården), svalt och välventilerat. Sängen bör vara bred, fast, inte för mjuk och "svackig" med en liten fast kudde som gör att huvudet ligger plant. Ha öppet fönster och helst mörkt i sovrummet. Man kan också försöka att ta ett varmt fotbad, ca 38 C, före sänggåendet, ev ett uppstigande fotbad (där man under ca 20 min sakta höjer vatten- temperaturen från kroppsvarmt till så hög temperatur som känns behaglig). Man kan ha badextrakt i badet, t ex tallbarrsextrakt eller brom-valerianaextrakt (hälsokosthandeln). Fötterna skall vara varma och huvudet kallt!

Naturmedel
Vissa naturmedel kan underlätta sömnen. Mest används vändeört (vänderot = valeriana) i form av kvällste, droppar eller tabletter, t ex Valerina Natt, 2-4 tabl till natten. Valeriana är ofarligt och inte vanebildande. På häloskostaffärer och apotek finns flera valerianapreparat att välja på. Humle är en annan ört som är milt sömngivande. Möjligen är det humlet i öl som gör att många använder öl som sökor mnmedel. Meliss är också en milt sömngivande ört som ingår i flera godkända naturmedel. Kamomill som te eller droppar är också svagt rogivande. Andra örter med samma effekt är passionsblomma, timjan, lavendel, apelsinblomma och johannisört. Några av de naturmedel vi använder på Tallmogården och som kan rekommenderas är Tallmogårdens örtte instant, milt rogivande, Ledins sömnte och rogivande elixir, Skogsborgs örtte nr 23037, Nattermanns örtte nr 10, Valerina-Natt-tabletter, Stedotin-tabl, Valeriana-tabl, Jobannisörtsaft eller dragéer. Konventionella sömnmedel bör användas endast under mycket begränsad tid, helst i kombination med övriga åtgärder Insomnandet kan "betingas" till exempelvis ett fotbad som man kan fortsätta med även när man tar bort sömnmedlet.                  (slut citat)


Salusan som Valium?
En del personer har uppfattningen att naturläkemedel saknar effekt och att det enbart rör sig om placeboeffekter. Naturmedlen har dock effekter och även bieffekter som man bör tänka på. Det ovan nämnda exemplet  med morfin/opium belyser detta faktum att även naturprodukter har starka effekter. Men finns det starka sömnmedel som används idag?
Kan örtmediciner ge oss naturliga sömnmedel utan biverkningar? Ett planerat projekt vid Umeå universitet kanske kan ge svar.

Det är välkänt att äldre människor har en mycket större konsumtion av läkemedel, och tål dem dessutom sämre, än yngre människor. En viktig läkemedelsgrupp för äldre är bensodiazepiner, som de i stor utsträckning använder för behandling av sömnbesvär. Senaste tidens larmrapporter om bensodiazepinernas beroendeframkallande effekter har lett till ett stort intresse för alternativa behandlingsformer. De flesta naturläkemedel, som finns på marknaden som sömnpreparat innehåller valeriana.

Mekanismen för den sedativa verkan av valerianaextrakt kan vara en påverkan av GABA-aktivitet. Santos et al. (1994) rapporterade, att valerianaextrakt orsakade en frisättning av GABA från synaptosomer genom påverkan av den GABA-erga återupptagmekanismen. Följden blir därmed en ökad GABA-aktivitet.

En annan typ av rogivande naturmedel är Salusan, som innehåller extrakt av passionsblomman Passiflora incarnata. Beträffande detta, rapporterad Medina et al. (1990) att en annan passionsblomma, P. coerulea, innehöll krysin, som i sin tur var aktiv på bensodiazepinreceptorer. Med andra ord, det är möjligt att dessa alternativa behandlingsformer har likalydande
verkningsmekanismer som bensodiazepiner! Till klassen bensodiazepiner
räknas bland annat: Valium, Sobril, Mogadon, Nitrazepam, Rohypnol, Flunitrazepam och Halcion. 

Inledande försök har visat, att det valerianaextrakt, som har använts (Valeriana, tillverkare: Naturell AB, Stockholm), ej påverkar bindning vare sig till bensodiazepin-, muskarinreceptorer eller till alfa2-adrenoceptorer. Å andra sidan, visade Salusan tydlig effekt på både bensodiazepin- och muskarinreceptorer och en svag effekt mot alfa2-adrenoceptorer. En kalkyl av erhållna data visade att rekommenderad daglig dos av Salusan (2x 20 ml) innehåller en bindningsaktivitet mot bensodiazepinreceptorn motsvarande 5 µg flurazepam.

Om t. ex. Salusans effekter på bensodiazepinreceptorer förklarar dess sedativa effekter, finns det inga rimliga skäl att föredra detta preparat före betydligt bättre karakteriserade bensodiazepinläkemedel (eller zolpidem, respektive zopiklon), som dessutom saknar affinitet till muskarinreceptorer. Å andra sidan, om det visar sig att dessa preparat har potent effekt på intracellulära signalsystem, skulle man ha möjlighet att identifiera både nya farmakologiska verktyg för undersökning av dessa systems fysiologiska egenskaper. I bästa fall skulle man också få nya terapeutiska mål, som kan leda till nya läkemedel, vilka
inte har bensodiazepinernas toleransproblematik.


Snarkning och andningsuppehåll

SnorBan är en snarkskena, 
dvs en bettskena i termoplastiskt material som stoppar snarkning av social karaktär (oljudet). SnorBan är en sk mandibelframdragande apparatur, dvs utvecklad helt enligt de principer etablerade snarkforskare över hela världen anser vara de effektivaste i kampen mot snarkoljudet.
Snarkning kan i sig vara ett harmlöst tillstånd, men också utvecklas till, eller vara ett symtom på, ett betydligt allvarligare tillstånd som kallas obstruktivt sömnapnésyndrom. Andningsuppehåll under sömn, sk sömnapné finner man hos minst 10% av dem som snarkar regelbundet. 
     Det är bara andningsstopp som är minst 10 sekunder långa som kallas för andningsuppehåll. Ibland kan de vara upp till 1 minut eller längre.       I svåra fall är påverkan på kroppen så stor att risken för allvarliga sjukdomar, framförallt hjärt- och kärlsjukdomar,  ökar. 
 

SnoreMate är en snarkskena som kan vara lättare att använda och anpassa.
Materialet blir mjukt och formbart genom uppvärmning en kort stund i kokande vatten.
Man bör ta av kastrullen från plattan om man inte vill ha ånga på handen. Det brukar annars gå bra att hålla i det handtag som finns på skenan. Har man tillgång till en matlagningspincett kan det vara smidigt, annars går det även att använda hålet i SnoreMates fäste.

SnoreMate


Tillbaka
Bertil Dahlgren,  uppdaterad 2017-11-03